Idag då jag gjorde det arbete, som både jag själv och min fru tycker är bland det mest krävande vi  tillsammans ansvarar för i hushållet, slog det mig att just det borde vara ett perfekt urvalstest vid en rekrytering till en tjänst där det är höga krav på fokus, systematik, analysförmåga, metodval och att snabbt fatta beslut under press.

De av er som, arbetar med rekrytering ska veta att jag aldrig jobbat på en HR-avdelning eller ett rekryteringsföretag. Utan endast varit del av processen, som linjechef på olika nivåer. Om ni är nyfikna på vilket CV, som är grund för en så’n här idé : Klicka här 😉

Uppgift

Att snabbt och utan att känna sig osäker eller irriterad: Para ihop en stor mängd osorterade strumpor och snabbt skilja ut de som inte kan bilda par.

Input

Ett mycket stort antal udda strumpor. En del i lätt identifierbara mönster och färger. Men en mycket stor andel enfärgade: I  ’4711 nyanser’ av mörkblått, svart, mörkbrunt mm….

Dessutom måste det finnas en mycket roligare arbetsuppgift som kan störa kandidatens prioritering. T ex att skriva det här blogginlägget 😉

Mätmetod

• Notera de olika kandidaternas val av metod och resultatet av denna. Vilken skiljer ut sig och når snabbt resultat?
• Notera noga vilka av kandidaterna, som känner sig bekväma med uppgiften. Ansiktsuttryck? Svettning? Märkbar irritation? Kroppsspråk?
• Och viktigast av allt: Notera vilka som istället prioriterar den roligare arbetsuppgiften

Jag är mycket stolt över att jag prioriterade relationen till min fru, före att skriva det här blogginlägget!

Facit

Finns ju inget egentligen. Troligen finns det lika många metoder, som kandidater. Men det viktigaste, som jag ser det, är vilka som kände sig bekväma respektive blev märkbart irriterade. För att inte tala om de som eventuellt prioriterade den ’roliga’ arbetsuppgiften. Då är det näst intill garanterat att strumpsorteringen måste göras av någon annan, som blir märkbart irriterad

Min metod var dock

• Snabbt sortera fram de strumpor, som mest skiljde sig från de andra. Para ihop dem som var möjligt. Sortera bort de udda ur det urvalet.
• Därefter göra samma sak med ’de näst mest’ o.s.v i flera steg.
• För att sedan få en så liten mängd totalt av de ’alltför lika’ att jobba med på slutet

Funkade för mig. Men vi är ju alla olika. Så säkert måste varje kandidat ta fram just den metod som fungerar bäst för ’hen’ (honom/henne)  😉

Slutsats

Viktigast är att snabbt skilja ut de som behåller sin sinnesro och prioriterar rätt.

En annan metod kan vara att rekrytera dem, som klarar av att montera IKEA-möbler samtidigt som de visslar en glad melodi